Skönt att ställa sig på vågen och se att det rört sig nedåt. -3,5 kg på en vecka. Glad. Måndagar är vägdagar.

Börjar morgonen med God morgon välling, sockerfri extra fiberrik och äter sakta annars får man sig en dumping. Tabletterna intagna, bara calciumet som ligger och väntar då den smakar pepparmint och förstör smaken på maten.

Jag mår bara bra efter operationen, och känner mig redan mera rörlig.

Maten- Jag är så trött på soppa och nu börjar det bli jobbigt i psyket att se andra tugga och själv bara få sörpla. Längtan efter puré är stor men dit är det ännu en hel vecka kvar.

Komplikationsfri än så länge. Regnet har dock gjort att motionen ligger efter rejält, promenaderna uteblir.

Välling till frukost. Vaknar tidigt på morgonen i behov av näring, jobbigt.

Trött, men det är omöjligt att sova.

Gårdagen gick bra. Kände mig mycket mera rörlig och gick lite. Dock kände jag illamående vid varje matintag och så fick jag utslag över hela magen i går igen.

Skall ta upp det med min husläkare när jag kommer dit den 23 Maj.

Känner att jag börjar få en förkylning vilket inte är roligt på detta. Jag är snuvig och hostar och jag är rädd att ta i då det känns i såren.

Måste köpa hem hostmedicin. Annars funkar det bra med medicinerna. Jag upplever Panodilen som ruskigt stor oavsett om jag delar den och det känns lite när den skall sväljas.

I morgon ska jag väga mig och det skall bli spännande att se om jag gått ned någonting sedan operationen.

Vädret utomhus manar inte till att man skall vilja gå ut och gå med allt svensk sommarväder som öser ned. Morgonen är tidig och jag har fått igång ett soppkok, hönsbuljong, 2 st palsternackor, en morot, tre sparrisar, 3 vitlöksklyftor och nu så får det koka på ett tag så det softar till sig, sedan skall det mixas och fyllas med lite mjölk och grädde. Blir en slät redd soppa.

Min allmänhälsa är mycket bättre än jag någonsin kunnat förvänta mig. Men då vet jag också att jag har en hög smärttröskel.

  Lättnad, jag har äntligen fått igång magen och kunnag göra nummer två. Färg och konsistens är mycket annorlunda "svart och segt", men det har jag läst skall vara normalt med tanke på järntabletter man tar etc.

Avslutade kvällen med ca 1,5 dl välling av slaget gomorron, sockerfri. Åkte på dumping.

Skam den som ger sig, jag försöker även denna morgon och äter nu väldigt sakta och hoppas slippa obehaget jag mötte igår med illamående. Fått ned allt och ännu inget känt, men ger det ännu en stund för att veta säkert, tror jag åt för fort under gårdagen.

Ännu en dusch, så skönt. plåstren sitter fortsatt kvar.

Kontaktade vårdcentralen i Eda i går då jag bor i Koppom för att få agrafferna urtagna inom 14 dagar är ju fortsatt skriven i Sunne hos Roger Van der Mortel (min husläkare), svårt att släppa en så bra läkare som honom. Det känns otryggt. Fick i alla fall svar att jag inte var välkommen till distrikstssköterskan i Eda om jag inte är listad här. Chock!

Nu fick jag skriva till vårdcentralen och be om en tid den 23 Maj då jag i alla fall skall iväg till Roger för återbesök, då inte gällande operationen utan en depression jag dragits med en längre tid.

Jag förstår verkligen inte hur man kan neka vård, enligt sjukhuset kan jag vända mig till närmaste didtrikstssköterska för just detta. Jaja, EDa Kommun, vad kan man säga. Allt är negativt här!

Ännu inte kommit igång med nummer två, men hoppas det kommer snart för jag oroar mig över magens funktion.

Såren känns knappast något, en del agraffer kan kännas som de är på väg ut i bland och sticker obehagligt men annars inga smärtor.

Vaknar tidigt, men sovit gott. Magen kurrar, det är tomt och då orkar jag inte sova börjar dagen med LCD pulver + 2 extra skedar tillsatt proteinpulver och allt detta baserat på mjölk istället för vatten.

Första intaget är gjort av medicinerna och jag känner det som jag kan röra mig lite lättare idag. Känns bra.

Idag ska vi ut och vara borta en hel del så jag får packa med mig mat att inta under dagen, men det fungerar. Maken lagade mig en riktigt god laxssoppa i går så jag har delat upp den och njuter av målen. Jag har också köpt hem varma koppen, bland annat en soppa med tomat och getost. Rekommenderas om man gillar osten, jättegod.

Operationssåren känns bra på morgonen men brukar sträna en del framåt dagen då man varit igång och vila är skönt. Längtar efter att kunna gå på toaletten för nummer två nu på riktigt, känns konstigt att inte klara det men vet ju att det kommer när magen är redo.

Tog en snabb vikt idag och jag stod på 122.2 kg vilket innebär - 1,8 kg sedan måndagen och operationen. Alla kilon känns så bra men min stora glädje kommer den dagen då vågen inte bär mer än tvåsiffrigt längre.

Fortsatt mår jag jättebra och gårdagen gick bra, att dricka och äta tog hela min tid i anspråk tyckte jag men detta är väl något man vänjer sig vid till sist.

Jag har sovit bra i min egen säng. Vaknade av att jag var kissnödig och hungrig.

Har blandat till en påse vanilj med två extra skedar av proteintillskott som jag nu så sakta försöker få i mig(LCD-Pulver). Efter medicinerna så känns det trögt att få ned någonting. Panodilen är stor som ett hus även om jag delar den i två delar.

Det är ovant att det skall ta sådan tid för mat att gå ned, i mitt tidigare liv var jag en snabbätare så det är en utmaning för mig att lära nytt beteende som jag skall bära med mig. Alla vet väl hur svårt det är att bryta mönster som man haft ett helt liv.

Jag mår fortsatt bra, fick faktiskt min allra första lilla bajs igår kväll så det känds bra. Vetskapen om att allt de kopplat om där inne fungerar som det skall, känns toppen. Man blir ju klart lite orolig över hur allting kommer fungera när man gör ett såpass stort ingrepp som detta är.

Det är ju ett val för livet och alla val innebär så klart både negativa och positiva sidor. Viktnedgången är ju positiv men ja sedan alla vitamintillskott man måste ha för att hålla sig frisk kanske känns mindr roligt, men desto viktigare att inta vare dag.

Motion, nej bara smått ännu känner mig öm i såren och får lätt håll.

I morse väcktes jag ur min sömn av en sköterska som kom in på rummet vid 05:40 för att ta tempen och tt lämna lite panodil på bordet. Suck och jag som sov så gott just då, hade även kunna vrida på mig under natten.

Låg kvar en stund för att få tiden att gå, fortsatte läsa i Ramona Franssons bok. Släppte väder vilket var positivt då det var vägen hem, i normala fall skulle man skämmas men nu är det som det är, tarmen har gas och den vill ut.

Klev upp för att göra morgontoalett, borstade tänderna, satte på mig egna kläder, blaskade ur ansiktet och stirrade vilt på håret som mest liknade ett margarinpaket, usch!

Hungrig som busen nu. Avslutade gårdagen med 1 dl buljong och det var så gott. Kändes nästan som att äta en fin soppa, åt med sked noga att det går sakta annars känns det i magmunnen. Konstig känsla som att en rap skulle sitta fast där.

Och visst känns det lite mysko då det är på väg nedåt, man känner det liksom.

Jag är så gott som smärtfri. Har väl en hög smärttröskel så det spelar säkert in. Operationssåren känns men inte mer än så och jag måste tillstå att det varit mycket "Lättare än jag förväntat mig".

Ett råd här är att sätta ribban högt, att vara beredd på smärta.

Mitt nya liv har börjat här i Torsby och jag är så glad för det. Bordet är fullt av informationspapper, sjukgymnasten har varit inne och vi har skrivit papper om FAR vilket står för Fysisk aktivitet på recept. Detta skickas nu till Åmotfors vårdcentral.

Idag har jag även fri mängd klara drycker, inget dropp och nålarna har plockats bort.

Läkaren gjorde ronden och vi kom överrens om att jag vill hem. Han skrev alla papper, sjukskrivning, distriksköterskerapport och medicinlista. medicinerna fanns nu att hämta på apoteket så vi for till Sunne för att hämta ut. Kände mig aningens matt då kön blev lång och vätskeintaget lågt, men till sist hade jag mina mediciner och var 899 kr fattigare på köpet. Jag skall ta 4 sprutor för att undvika blodpropp(blodförtunnande) jag fick B12, D vitamin med Calcium, järn och smärtlindrande som jag skall ta ett tag framöver. I morgon så ska jag kontakta vårdcentralen på orten för att boka tid för urtagning av sårstiften om 14 dagar.

Jag känner mig bra och skall alldeles strax ta min efterlängtade dusch. Borta bra men hemma bäst.

Dropp, mediciner - smärtlindring och man får äntligen dricka någonting. Endast klara drycker samt endast 500 ml/dygn. Även morgondagen kommer bestå av klara drycker. Den här dagen har varit fylld av information och att promenera på avdelningen för att få igång gaserna i magen.

Läkaren har gått ronden och talat med mig. Jag delade rum med en gammal kvinna som kände sig mycket illa vid sig med magont och körde klagoremsor och skrek efter personalen mest hela tiden. Hon snarkade som en karl på natten så jag var glad att ha mina hörlurar med mig och musik på telefonen.

Mesta av tiden ägnade jag mig åt att läsa min medhavda deckare. Illamåendet helt borta, men jag känner en jobbig hungerkänsla.

Jag har flitigt gjort övningar med fötter och ben i sängen för att undvika blodpropp, men det får man också sprutor emot.Korridoren har gett motion och det lönade sig till sist då jag både kissat och lyckats få igång gaserna i magen.

Maken har varit ett fantastiskt stöd och funnits hos mig hela tiden så jag har sluppit känna mig ensam, vi har talat om olika böcker och skrivsätt, kommenterat och haft roligt.

Jag har också vilat mig med jämna mellanrum då det känns i operationssåren då man rör på sig. Längtan efter att duscha finns där men det är inte tillåtet de första 48 timmarna. Svettades mycket efter operationen.

Att ligga för sömn var sådär mest var det ryggläge som gällde och den ena sidan, åt andra hållet kändes det konstigt så jag unvek detta.

Vår nya blogg lanserades idag. Om du fokuserar på den ska vi försöka att hålla dig uppdaterad. Du kan läsa nya inlägg i denna blogg via RSS feed.

Min startvikt. 132,7 kg med pulverdiet i 4 veckor gick jag ned till 124 kg inför operationen.

Dag ett- operationsdagen och jag har inte ätit någonting sedan klockan 23.00 föregående dag. Stod upp 6.30, fick svälja ned mediciner och ta en halv kopp kaffe sedan bar det av mot Torsby som ligger ca 10 mil från vårt hem i Arvika trakten.

När jag anlände Torsby lasarett anmälde jag mig i receptionen och sedan fick jag åka raka spåret upp till våning 5 där operationen ligger. Väl ditkommen togs jag om hand av en sköterska som gav mig andra kläder, jag fick en säng. Prover togs, blodtryck, puls och syresättning i blodet. Allt bra och det dröjde inte länge innan jag rullades in för operation. Min tid var klockan 10.00.

Själva operationen skulle ta bortemot en och en halv timma och efter detta så skulle man få ligga på uppvaket i fyra timmar innan man flyttades vidare till avdelningen. Maken fanns hela tiden i min närhet vilket kändes betryggande.

Jag rullades in i operationssalen för att sövas och de satte på en mask med syre, gav mig en injection och pratade om yrsel i det samma det svängde till rejält sedan var jag borta.

Efter operationen var avklarad väcktes man upp raskt av sköterskor som ville att man skulle flyttas till sin säng och för att gå och kissa, vilket jag också gjorde på mycket vingliga ben. Jag drabbades av ett otroligt illamående trots att jag gavs alla de olika hämmande mediciner, men då jag blundade kändes det bättre. Operationsdagen försvann mest i sömn och att hålla ögonen stängda. När jag kommit till avdelningen lättade illamåendet lite och jag kunde tala med maken.

Roande nog beskrev han mig som att jag såg ut som en mycket urlakad disktrasa det första dygnet. Illamåendet trodde man berodde på att jag reagerade starkt på narkosen.

Efter operationen kopplas man upp med dropp och det ges smärtlindrande mediciner och jag kan inte klaga alls för jag har inte haft speciellt ont och kände ytterst lite i axelpartiet. Det värsta efter operationen var den kraftiga muntorrheten som infann sig och det hårda illamåendet.

Man kännder sig som efter en förlossning i magpartiet tyckte jag om jag skall jämföra känslan med någonting.